Assyrisk-syrianska namnkonflikten

Assyrisk-syrianska namnkonflikten är en dispyt bland de olika anhängarna av syrisk kristendom och talare av det syriska språket, som historiskt är en och samma etniska folkgrupp, men idag, på grund av geopolitiska och religiösa skäl, förespråkar olika termer för etnisk självidentifikation:

• "Assyrier", efter det forntida assyriska riket, förespråkas av medlemmar i österns assyriska kyrka och kaldeisk-katolska kyrkan ("östassyrier"),^[1] syrisk-ortodoxa kyrkan och syrisk-katolska kyrkan ("västassyrier")
• "Syrianer", större religiös betoning, identifierar sig oftast med de forntida araméerna, varför benämningen "araméer" också förekommer, förespråkas av medlemmar i syrisk-ortodoxa kyrkan och syrisk-katolska kyrkan^[1].
• "Kaldéer" som är en religiös benämning (etnoreligiös) och syftar på Abrahams ursprung i Ur i Kaldéen enligt Första Mosebok, ("kaldeiska kristna"), förespråkas av medlemmar i kaldeisk-katolska kyrkan.
• "Fenicier", efter forntida Fenicien, förespråkas av många maroniter, och en del andra syriska kristna fraktioner i Libanon.

Det terminologiska problemet sträcker sig tillbaka till koloniseringen av Mellanöstern. Den blev dock mer framträdande år 1946 i och med att Syrien blev självständigt, då adjektivet syrier, som historiskt beskrivit folkgruppen assyrier/syrianer, också började referera till denna självständiga arabiska stat. Kontroversen är inte begränsad till exonymer såsom engelskans "Assyrian" vs. "Aramaean", utan gäller även självidentifikationen på nyarameiska. Termen Sūryāyē ܣܘܪܝܝܐ, eller Sūrāyē ܣܘܪܝܐ (ibland med ett initialt a), ses som neutral och accepteras av båda fraktionerna. Parallellt med denna använder den "assyriska" fraktionen Āṯūrāyē ܐܬܘܪܝܐ medan den "arameiska" fraktionen använder Ārāmayē ܐܪܡܝܐ.

Syriska kristna från Mellanöstern bör inte förväxlas med syriska kristna dravider från Indien, som är en annan etnisk folkgrupp men följer samma version av kristendom som spreds av syriska kristna från Mellanöstern under tidigare århundraden.